En julsaga...

Så här i juletid kan jag passa på att påminna alla läsare om att det är bra att fira jul. Det är nämligen så att det finns en positiv korrelation mellan antal firade jular och livslängd! Alltså: Fira jul och du lever längre...

Skrattretande? Påståendet att antal firade jular förlänger ditt liv är ett uppenbart exempel på "felvänd" kausalitet – D.v.s. en tolkning där orsak och verkan har bytt plats. Antal firade jular och livslängd är korrelerade med varandra, men slutsatsen är bakochfram. Man kan hitta fler bisarra exempel som t.ex. att fler poliser leder till ökad brottslighet, eller sjukhusbesök gör dig sjuk o.s.v.

Tyvärr förekommer detta argumentationsfel i mer seriösa sammanhang. Inför valet 2006 presenterades en undersökning som visade att tidig pension leder till hög sjuklighet och tidig död.

• A study of Shell Oil employees shows that people who retire at age 55 and live to be at least 65 die sooner than people who retire at 65. After age 65, the early retirees have a 37% higher risk of death than counterparts that retired at 65.

D.v.s. om du går i pension i förtid skulle du komma att dö snabbare. Korrelationerna var imponerande, vilket de är om man räknar på antal firade jular och livslängd också. 

En arbetsterapeut jag känner menade att det finns personer vars hela liv centreras kring arbetet. För en sådan person kan pensionen mycket väl vara skadlig för hälsan, men varför skulle han/hon välja att gå i pension redan vid 55?

Sanningen är naturligtvis att de som redan har sämre hälsa tar ut pensionen tidigare för att det är den ”skydd” som erbjuds. Dessa personer pensioneras tidigt för att de är sjuka inte tvärtom. Lägg till detta att de sannolikt får en sämre ekonomi och sämre förutsättningar att ta vara på sin hälsa sedan de mer eller mindre tvingats att gå i pension i förtid.

Trots den uppenbara ”felvändningen” användes resultaten som argument för att den genomsnittliga åldern för pensionering borde höjas.

Vad ni än tror så passar jag på att önska GOD JUL! 

Som man frågar får man svar

Jag utlovade ett inlägg om punktlighet, men det får vänta lite då jag saknar en del data som jag skulle behöva.

Istället tänkte jag passa på att kommentera detta med 4 och 5 skalsteg på enkätfrågor. Det dyker ibland upp en fråga om vad man bör ha och jag brukar (som alltid) förklara att alla varianter har för och nackdelar. Många skalsteg har fördelen att man får olika svar från olika respondenter, men å andra sidan: Hur många klarar av att göra en bedömning på en skala med fler än 5 steg?

Den största skillnaden mellan 4 och 5 steg är att det saknas "mittalternativ" om man har 4 steg, d.v.s. det som är en "3" på en femgradig skala. Om vi betraktar personer som vill svara på femgradig skala så kommer de som vill svara 1, 2, 4 eller 5 att placera sina svar på 1-4 utan problem, men vad händer med personer som sätter "3"?

Att svara "3" är att ANTINGEN säga att .man tycker "varken eller" och det är en välgrundad åsikt, men det kan även betyda att man inte har en säker åsikt. D.v.s. lite starkare än att kryssa i "Vet ej" men svagare än att sätta "2" eller "4". Dessa kommer sammolikt oftast att välja det lite högre alternativet - helt enkelt för att vi är vana att vilja vara till lags och inte klaga i onödan.

Vad händer då med tolkningen? Jo, att svara lite över mitten tolkas som ett positivt svar. Trots att detta innebär att man antingen inte vet, inte har en välgrundad åsikt eller faktiskt tycker "mitten" eller lite positivt. Svaret inkluderar alltså väldigt många möjligheter. De som svarar "3" på en 4-gradig skala är således mycket svåra att tolka.

Den som vill slippa klagomål kan alltså välja 4-gradig skala då denna kommer att se överdrivet positiv ut. Men om man vill se hur villrådiga respondenterna är så måste man låta dem "fega ur" genom att sätta krysset i mitten.

Slutsats: Det är bättre med udda antal svarsalternativ.

Hälsningar
/Magnus

PS: Udda antal kan vara bra i ett sammanhang och det är när respondenten (typiskt en kund) kommer att tvingas välja antingen det ena eller det andra. T.ex. vid val av olika produkter eller märken. Även om kunden inte upplever en skillnad så MÅSTE man till sist ta något av alternativen.

Dagens vinst!

Man får vara med om mycket som statistiker! Jag har precis blivit utlottad som vinst i en tipspromenad, lite som "Vinn en middag med Alexandra Zazzi" eller liknande. Jag skrattade ganska mycket åt förslaget (mina barn hånskrattade snarare...).

Jag har precis fått tag på data från Västtrafiks förseningar på Alingsåspendeln. Dessa data är ganska intressanta ur mätningssynpunkt. Västtrafik, SJ, Trafikverket m.fl. mäter nämligen "punktlighet" för att utvärdera verksamheten. Detta leder till en del märkliga konsekvenser.

Mer om dessa i nästa blogg... (se där... En cliffhanger...)

Anders braskar julen slaskar

I Bondepraktikan står det att "Anders braskar julen slaskar". Detta tolkas lite löst som att om det är kallt den 30/11 så kommer det att vara blidväder den 24/12. Som väl är finns det gott om data tillgängliga på internet. För Stockholm finns det en 253 år lång temperaturserie [1] som kan användas för att undersöka om det stämmer...

Och svaret är... trumvirvel...

Det finns ett svagt samband, p = 0,052, men det är sådant att en varm Andersdag ger en varm julafton. Tyvärr är precisionen väldigt låg. Som ni ser i figuren nedan så kan man inte förutsäga julens temperatur med bättre än +/-16 grader om man bara har Anders att gå på. 

Förklaringen till att detta blir ett så svagt samband har att göra med att väder inte kan förutsägas på detaljerad nivå mer än 2-3 veckor framåt. Detta betyder helt enkelt att en kall vinter är kall både på Anders och jul en varm vinter varm på bägge dagarna.

Så ni som väntar på en vit jul: Ni har alltså goda chanser i år.

Data kommer från:

[1]     Moberg, A. , Bergström, H., Ruiz Krigsman, J and Svanered, O. 2002:
      Daily air temperature and pressure series for Stockholm (1756-1998),
      Climatic Change, 53, 171-212.
    Moberg, A., Alexandersson, H., Bergström, H. and Jones, P.D. 2003:
      Were Southern Swedish temperatures before 1860 as warm as measured?
      International Journal of Climatology, 23, 1495-1521.

Första inlägget

Hej,

Så har man startat en blogg... Eftersom det redan finns bloggar om relationer, mode, mat, politik och hundar så tänkte jag blogga om något jag antar att ingen annan skriver om, nämligen statistik! (Jag ska i och för sig försöka klämma in ett och annat om de "populära" blogg-ämnena ändå)

Snart kommer det första inlägget... Det vi alla väntat på: Får vi en vit jul?

Ha det bra

Magnus