Is there a collaps of the finnish Kokoomus party?

Dear statistic-friends (Rakas tilastoystävät),

I am sending a blogpost from Helsinki in Finland where I have been working all week.

One of the students showed me an interesting clip from the finnish TV channel YLE. Later this year there will be a parliamentary election in Finland and the comments on the polls become more and more frequent. The president and the prime ministers are both representing the Conservative parti Kokoomus (Kok).

According to a recent survey presented in YLE Kok is now just third biggest party. Following the Centre party (Kesk) and Socialdemocrats (SDP) but before the True finns (PS) and the Green party (Vihr). The result was presented as a “collaps” of the government party [1]. They are now only third, and their main competitor, SDP, is bigger!

But this is not all true. As we can see from the table and the figure, Kok is 3^rd, but the difference between them and SDP and PS is small.

Infact, if we test all pairs of proportions we find an interesting pattern: There are clear and distinctive groups, or clusters, of parties in this poll. Centre party (kesk) form one group. Socialdemocrats (SDP), Consevative (Kok) and True finns (PS) are basically equivalent. And there is no significant differences in the third group, not even between the biggest and smallest party (Green (vihr) versus Other parties).

However, the Conservative is significantly smaller than the Centre party. On the other hand, so is the Socialdemocrats.

In order to get a significant difference between SDP and Kok we would need a poll with almost 200000 respondents!

Alexander Stubb, Leader of conservative party and Prime Minister of Finland. 

The lesson to be learned from this story is that ranking data can cause misinterpretation. In sports it is important to be the best. There is only one winner, one silver and one bronze medal and there is always a separation between. The differences between SDP, Kok and PS are exaggerated when they are replaced by ranks, while the difference between PS and Vihr is actually looking smaller.

And always be careful when reading statistics processed by politicians and journalists. 

/Magnus

I thank Oskari Tinkanen for showing me the data!

[1] http://yle.fi/uutiset/kokoomus_romahti_kolmoseksi/7767805

Manspreading

Statistikvänner!

Dagens blogg kommer att handla om ”man-spreading”, d.v.s. beteendet att män sitter bredbent i offentliga miljöer. Eftersom jag hade en stund i väntan på ett tåg kl 0605 på morgonen passade jag på att samla in data på Göteborg C.

Kön                     Ihop                    Isär                      Summa

Män                    17                        20                        37

Kvinnor             10                        5                           15

Som synes verkar männen oftare sitta med benen isär, medan kvinnorna oftare sitter med benen ihop. Man kan räkna på detta och konstatera att skillnaden inte är signifikant, utan har uppkommit av en slump med sannolikheten 22,7%. Min första slutsats från denna snabba undersökning blir alltså att det inte finns skillnader mellan män och kvinnor.

Men, innan vi avfärdar fenomenet statistiskt, måste vi göra ett par betraktelser till. Denna enkla undersökning innehåller nämligen flera ganska enkla fallgropar som man inte kan bortse ifrån.

Jag gick ett varv runt på centralen och räknade på sammanlagt sex olika platser. I undersökningen räknade jag inte in gäster på ett morgonöppet café (borden var i vägen för observation). Jag har heller inte skiljt på om man suttit i en av de stora hallarna eller i gångarna, mot gångområdena eller mot en bänk mittemot eller om man haft stående eller sittande sällskap. Men jag noterade att sitt-stil kan variera beroende på platsen som man valde att sitta på. Dessa faktorer kan påverka resultaten, men kan inte skattas i detta lilla material.

Risken att en person räknats flera gånger genom att hen flyttat sig bedömer jag som liten.

Är dessa 52 personer som deltog i undersökningen representativa för Göteborgs befolkning. Vilka är det som befinner sig på Göteborg C? Tidigt på morgonen? Sittandes? Som exempel kan jag ta att jag såg två barn totalt på hela tiden jag gick runt och kanske runt en handfull personer i pensionsålder. Utan att räkna kunde jag även konstatera att det var ganska många kvinnor som stod upp. 

Inom statistiken talar man om ”målpopulation”, som är den grupp man vill dra slutsatser om. Så frågan är om min undersökning handlar om alla Göteborgares beteenden, eller om alla Göteborgare som åker tåg? Och kan man generalisera detta till hela Sverige? Eller hela världen? I undersökningen ingick mer än dubbelt så många män som kvinnor, trots att det är känt från tidigare undersökningar att kvinnor reser mer kollektivt än män, men mindre totalt sett.

Det var även svårt att definiera om man satt ihop eller isär med benen. Jag definierade att om ena benet korsade det andra så satt man ”ihop” och i annat fall satt man ”isär”, men denna definition kan man ifrågasätta. Man kan fundera över om man ska beräkna hur stor yta passagerarna tar upp eller vilket beteende de visar mot sin omgivning – Är undersökningen en fråga om logistik eller sociala normer? Jag bestämde det senare och då fick ”korsläggning” fälla avgörandet. Detta ledde till att några fall (samtliga var kvinnor) med smalbenen/fotlederna korsade fick betraktas som ”ihop”. Medan ett antal personer med knäna i kontakt med varandra betraktades som ”isär”. En (man) med vristen på knäet tog upp två platser, men blev "ihop" med denna definition. 

Jag strök även en kvinna som satt med fötterna på bänken under sig och en man som låg på en bänk med korslagda ben.

Men den viktigaste invändningen mot slutsatsen handlar om stickprovsstorlek. Utgångspunkten i en vetenskaplig undersökning är att det inte finns skillnader till dess att motsatsen bevisats, d.v.s. män och kvinnor har samma beteende till dess att tillräckligt med data finns att analysera. I detta fall är det 54% av männen och 33% av kvinnorna som sitter med benen isär, men det räcker inte. Trots att männen är dubbelt så benägna till ”spreading” så behöver man ungefär 2,5 gånger så många observationer. Faran med att publicera denna snabba slutsats är alltså att vi inte har letat tillräckligt mycket. Den statistiska termen är att vi gör ett fel av typ 2 eller att vår undersökning har för låg styrka (28% för att vara exakt).

Det är en felaktig slutsats att ”Män och kvinnor sitter lika ofta med benen ihop”. Den korrekta slutsatsen är ”Det finns inte tillräckliga bevis för att män och kvinnor sitter olika ofta med benen ihop”. Jämför detta med slutsatser om t.ex. risken för cancer från mobiltelefoner: ”Det är bevisat att mobiltelefoner INTE orsaker cancer” eller ”Det finns inte tillräckliga bevis för att mobiltelefoner orsakar cancer - än”.

Innan man samlar in mer data måste man också komma på sätt att undvika s.k. ”selection bias”. Detta innebär att jag får det resultat jag vill därför att jag väljer att bara se (eller minnas) det jag vill se. Om jag t.ex. står på stationen och irriterar mig över några ”spreaders” så kommer jag ihåg just dem, men inte alla som sitter ”ihop”. För att undvika detta måste jag välja observationstidpunkt före undersökningen och inte observera då det passar mig och mina syften.

Selection bias finns det gott om exempel på. T.ex. de enstaka fall där personer ”botats” av homeopatiska läkemedel, vilket är önsketänkande i förening med placeboeffekt. Eller när invandrare får skulden för brottslighet, vilket beror på att man kommer ihåg att en person inte är etnisk svensk men glömmer att räkna alla andra. 

Så nästa gång ni läser ett "vetenskapligt" påstående: Granska detta kritiskt!

/Magnus