För ett par år sedan tänkte jag skriva lite om tågförseningar. Nu har Riksrevisionen precis släppt en rapport över detta ämne och konstaterar den rapportering och styrning som förekommer. Ett av kapitlen i rapporten har den talande rubriken "Är punktlighetsstatistiken tillförlitlig och medborgarnära?". I sammanfattningen kan man läsa följande sågning:
"Svagheter i Trafikverkets statistikarbete gör dock att myndighetens uttalanden om punktlighetens förbättringar under senare år är osäkra. En anledning är att ... punktligheten inte har vägt in förekomsten av ... inställda tåg,... hur olika omständigheter... påverkar punktligheten. Det innebär enligt Riksrevisionen att det är svårt att från Trafikverkets redovisning av punktlighetsstatistik dra en slutsats om det har skett någon egentlig förbättring ..." [1]
Trafikverket räknar ett tåg som antingen "punktligt" eller försenat. Om tåget är mindre än en viss tid sent så räknas det som "i tid" och därefter "försent". Inga gradskillnader förekommer. Tidigare var ett tåg försenat efter 5 minuter, men denna gräns har ändrats till 15. Det betyder alltså att tidigare var ett tåg som var 4 minuter och 59 sekunder sent "i tid". Medan ett tåg som var 5 minuter och 0 sekunder sent var "försent". Samtidigt var ett tåg som var 2 timmar sent lika sent som ett på 5 minuter.
Detta kallas "dikotomisering". En kontinuerlig variabel ersätts med en som bara har två värden, "i tid" och "försent". Varje tågresenär vet att det inte är något magiskt som inträffar då sekundvisaren flyttar från 4.59 till 5.00. Graden av skada ökar med ökande försening, med vissa hopp inlagda då anslutningar, tandläkartider etc passeras. Det betyder att man tar bra information och gör om den till irrelevant information.
Men det är inte det enda felet...
Betraktar ett pendeltåg som startar i Alingsås och som efter 10 stopp slutar på Göteborg C. Med detta tåg finns 66 olika resandekombinationer. Men om tåget är försenat så räknas det som en försening (slutstationen). Man kan se det som att man drar ett streck på tavlan för ett sent tåg, men man glömmer 11 eller 65 beroende på hur man ska räkna.
Dessutom är det - sett ur resenärens perspektiv - intressant hur många som sitter på tåget. Ett i stort sett tomt tåg påverkar få människor, medan ett fullsatt tåg kanske gör 500-600 personer försenade till jobbet, dagis, tandläkaren eller vart man nu ska. Om ett fullsatt pendeltåg försenas 14 minuter (vilket inte är sent enligt definitionen) så skapar det en total försening på 150 timmar - Varje minut kostar 2 timmars tidsförlust.
Till detta kommer att inställda tåg räknas för sig. Men sätt ur passagerarnas perspektiv är en inställd avgång samma sak som en försening. Hur lång den är beror på frekvensen av avgångar. Under dagtid avgår ett kommande pendeltåg om 30 minuter, vilket betyder att ett inställt tåg är samma sak som en försening på 30 minuter gånger antalet passagerare.
Problemet med felaktiga mätetal är att de leder till felaktiga beslut.
- Eftersom man inte värdesätter förseningar efter deras storlek finns ingen grund för att minimera den. Ett sent tåg är redan bortom räddning.
- Eftersom man räknar tåg och inte passagerare spelar det ingen roll om tåget är fullsatt eller inte. Resenärernas perspektiv svarar inte mot Trafikverket. Punktligheten är sannolikt mycket lägre beräknat per passagerare.
- Eftersom ett inställt tåg räknas för sig är det smartare att ställa in och sätta passagerare på nästa tåg som förhoppningsvis är i tid. Då är ingen mätbar skada skedd.
Här har vi en del av förklaringen till varför tågen är mer sena än vad de styrande tror...
Magnus
1. Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder. Rir 2013:18.
