onsdag 27 juni 2012

Statistik om fattigdom

Hej Statistikvänner!

Hur många barn i Sverige riskerar att leva i fattigdom? Och hur fördelas detta per kommun? Jag fick ett tips om en artikel i Sveriges Radio - Dagens eko där frågan diskuteras. Tyvärr är inte detta inslag så vederhäftigt som man skulle önska.

Jag vill inte ge mig in i en debatt om skillnaden mellan "Absolut" och "Relativ" fattigdom. Artikeln refererar till "Relativ fattigdom" enligt definitionen:

Risk för fattigdom är att familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60% av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet (En vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter)

Man kan notera att landets mest "blåa" kommuner (alltså de med stadig majoritet för Alliansens partier) ligger i topp. Dandery, Täby och min egen hemkommun Lerum ligger på 10 i topp! Malmö å andra sidan är fattigast i landet. Här får man passa sig för att blanda ihop orsak och verkan... Man kan möjligen se det som ett mått på segregering, att i vissa kommuner bor höginomsttagare, vilka röstar blått.

I artikeln konstaterar man att man inte har data för inkomster från utlandet. Detta leder till att familjer bosatt i kommuner med stor utpendling till grannländer kommer att se fattiga ut. Detta förklarar varför just Pajala, Torsby m.fl. kommuner är lika fattiga som Burlöv. Burlöv är en relativt välmående Malmöförort med stor risk för barnfattigdom... Bara denna faktor stör siffrorna ganska mycket.

Nämnaren i uträkningen är också intressant. I en kommun med många stora familjer kommer att ha relativt hög fattigdom. Visserligen är det så att större familj kostar mer, men om förhållandet 1, 0,5, 0,3 verkligen stämmer kan man ifrågsätta.

En vuxen till i hushållet kan nästan fördubbla inkomsten. Men ökar bara konsumtionsenheten med 38% eller mindre. Det leder till att fler barnfamiljer med singelföräldrar kommer att se fattigare ut. Men om vi betraktar större familjer (t.ex. 3 barn) så är skillnaden i konsumtionsenheter 26% Fattigdomen för frånskilda blir alltså överskattad för små familjer!

En kärnfamilj med 3 små barn har t.ex. 2,4 konsumtionsenheter medan en frånskild med tre tonåringar ligger på 2,5. Gott om småbarnsfamiljer ger färre konsumtionsenheter vilket får t.ex. Lerum att se mindre fattigt ut.

Sedan kan jag inte låta bli att kommentera det relativa måttet. Medianen påverkas inte på samma sätt som medelvärdet. Betrakta två hushåll som ligger precis över fattigdomsgränsen. Antag att deras inkomst höjs kraftigt, så att de går över medianen. Medianen kommer i så fall att höjas. Då kommer tröskelvärdet att höjas och det andra hushållet som har samma inkomst som förut kommer nu att "bli" fattiga. Fattigdomen ökade fast det som faktiskt hände var att den minskade.

Hälsningar

Magnus