fredag 25 november 2011

Vad kostade det förr i världen

Hej igen,

Jag råkade snubbla över en väldigt rolig site på internet (Alltså rolig för oss som gillar statistik): http://www.historia.se/ Här finns bl.a. en spännande tidsserie där man kan räkna om priser och belopp i "dagens penningvärde". De äldsta är "Mark", "Penningar" och "Örtug" från 1290.

Det är inte helt enkelt att räkna om priser till dagens penningvärde, så siten redovisar lite olika alternativ. Dels baserat på hur mycket silver eller guld man kunde köpa. Dels på ett ungefärligt konsumentprisindex (KPI) samt på hur mycket arbetskraft pengarna kunde räcka till. Beroende på hur man räknar får man lite olika resultat så man får ta det hela med ett par nypor salt.

Ett par intressanta exempel:

I Östgötalagen (1290) föreskrivs bl.a. följande:

Nu slår någon en annan med horn eller hjalt, med stång eller stör, brister hud och hull, det är fullt öppet sår. Det är sex marker; Tager fyra marker den såret fick, en mark konungen, en mark häradet.

Med andra ord så kostar misshandel 6 marker, 2 marker i böter och 4 i skadestånd. 1 mark svarar i 2009 års penningvärde mot 195 och 17010 kronor beroende på hur man räknar. Pengarna räckte till att köpa silver som idag kostat 195 kr eller guld för 968 kr. Men man kunde även leja arbetskraft för motsvarande 17010 kr idag. Oavsett hur man räknar hade den skadelidande inte fått mer än motsvarande 68000 kr i skadestånd.

Ett exempel till: Rösträtten i Sverige var tidigare kopplad till inkomst eller innehav av fastigheter. För att vara valbar till första kammaren 1866 fordrades en årsinkomst på 4000 riksdaler eller en fastighet med taxeringsvärde 80000 riksdaler.

Här blir skillnaderna lite större beroende på hur man räknar. Med Konsumentprisindex (KPI) motsvarar det en årsinkomst på 228 756 kr. Till detta ska läggas att skatterna var lägre, vilket gör att motsvarande bruttoinkomst var betydligt högre. Omräknat i "hantverkararvode" så blir det 5 370 000 kr, alltså motsvarande 8-10 man på heltid i ett år!

Om man inte har så hög lön (många levde fortfarande med naturahushållning )kanske man äger en fastighet i stället? 80000 rdr motsvarar mellan 4,5 och 10 miljoner i dagens penningvärde, så det handlar om en rätt rejäl fastighet i så fall!

Inkomstregeln avskaffas 1933, då det krävdes 3000 kr i inkomst eller en fastighet taxerad till 50000 kr. Detta motsvarar ungefär 87052 kr i inkomst respektive 1 450 866 kr i taxeringsvärde.

Effekten av detta var självklar. Vid 1908 saknade c:a 700000 män rösträtt, 100000 var "diskvalificerade" pga obetalda skatter o dyl, medan ungefär 500000 hade rösträtt. Regeln hindrade alltså 61% av männen att rösta.

1908 saknade dessutom kvinnor rösträtt, vilket innebär att c:a 80% av befolkningen saknade rösträtt. Kvinnlig rösträtt på lika villkor som män införs 1921, men troligen saknade de flesta kvinnor inkomst och fastigheter som gjorde dem valbara till Första Kammaren.

Jag avslutar med en kul bild på ämnet. Bilden visar hur viktigt det är med visualisering. Vi ser Elin Wägner (1882-1949) med en stapel som innehåller de 351 454 namnunderskrifterna för kvinnlig rösträtt som lämnades in 1914. Tydligare kan det inte sägas!

Ha det bra!

Magnus




onsdag 16 november 2011

Skillnaden mellan trafikinspektörer

I dagens metro kan man läsa att det är stor skillnad var en körkortsaspirant kör upp (Fler godkänns av "snäll" inspektör., Metro 16/11 2011). Rätt inspektör ökar chansen att få körkort.

Förutom detta visar det sig att det är stora skillnader mellan olika teststationer. I artikeln har man tagit med 7 teststationer och där undersökt de inspektörer som testat minst 300 aspiranter. Totalt godkändes 54,4%

De resultat som jämförs handlar om skillnaden mellan den "snällaste" och den "strängaste" samt stationens totala andel godkända. Den bästa stationen i undersökningen var Göteborg, Mölndal med 61,2% godkända. Medan den andra ytterligheten var Stockholm, Jakobsberg med 39,0%. Skillnaderna mellan de olika teststationerna är ganska stora, men kan förklaras av att de som kör upp helt enkelt är olika skickliga i olika områden.

Men, rimligen, borde de som kör upp på en och samma station vara jämnt fördelade mellan inspektörerna. Utan att ha tillgång till det exakta antalet testade per inspektör eller antalet inspektörer på respektive station kan man i alla fall genomföra ett enkelt test. Är skillnaden mellan den strängaste och snällaste inspektören signifikant?

Resultaten framgår av tabellen nedan. För er som inte är vana vid p-värden kan jag förklara det på följande sätt (betrakta Göteborg, Mölndal): Sannolikheten att det skulle vara en så stor skillnad mellan snällaste och strängaste som 9,3 procentenheter (66% respektive 56%) bara av en slump är 0,97%. Det är alltså en chans på 100 att denna skillnad uppkommit av en slump. Denna nivå brukar betraktas som signifikant.

Distrikt
Strängaste
Snällaste
Snitt
p
Malmö
33,1%
52,1%
41%
0,000001
Göteborg, Mölndal
56,3%
65,6%
61%
0,009709
Göteborg, Hisingen
36,0%
47,8%
40%
0,001614
Stockholm, Södertälje
29,8%
47,6%
40%
0,000004
Stockholm, Sollentuna
43,7%
52,3%
48%
0,017519
Stockholm, Jakobsberg
34,2%
44,4%
39%
0,005215
Stockholm, Farsta
34,9%
44,7%
41%
0,007242

Vi kan konstatera att skillnaderna mellan strängaste och snällaste är signifikant för samtliga distrikt.

  • Nu kommer en liten reservation (för den mer statistiskt intresserade). Det kan vara så att det är väldigt många inspektörer på en ort. Detta gör skillnaden mindre signifikant. Å andra sidan har jag räknat som om alla testat 300 personer var, men de flesta har sannolikt testat fler, vilket gör skillnaderna mer signifikanta. 

Jag har kontaktat tidningen för att se om de har tillgång till kompletta data så att vi skulle kunna undersöka variationen noggrannt. Med lite tur kan jag återkomma om detta.

Hälsningar

Magnus